Lars Vilks falska yttrandefrihet

Posted on 22 augusti, 2012

6


KRÖNIKA: Yttrandefrihet är känsligt. De som lovsjunger yttrandefrihetens höga ideal allra varmast i Sverige för närvarande — de så kallade islamkritikerna — blir vanligtvis mycket upprörda mot minsta ironiska gliring, med följden att blockeringar på Facebook och raderade bloggkommentarer duggar tätt. Och tidigare i år startade Christer Sturmark en ren hetskampanj mot Seglora och anmälde tankesmedjan till Domkapitlet, bara för att de beskrivit Sturmarks publiceringar som ”islamofoba”.

Hos Lars Vilks har en skrivbordskonstruerad yttrandefrihet ingått skön förening med en annan skrivbordskonstruktion: konstens frihet. Man undrar varför Vilks och andra konstnärer inte fyller sina gallerier med pedofil pornografi, gärna med riktigt unga barn i 0-3-årsåldern. Det skulle ju orsaka stora protester, och därmed perfekt tillfälle för Vilks och hans anhängare att moralisera över det finaste som tydligen finns: Konstens frihet!

Men detta gör man inte, eftersom man naturligtvis på ett outtalat plan inser att allt som kan uttryckas inte måste uttryckas, och att det till och med kan vara direkt skadligt. Yttrandefriheten ger inte någon tillåtelse att uppmana andra till att mörda Lars Vilks, för att ta ett speciellt tydligt exempel. Det vi säger och påstår måste jämkas med lagar, regler och ren mellanmänsklig anständighet.

Yttrandefriheten ger oss bara frihet att i alla sammanhang diskutera principfrågor — där är yttrandefriheten obegränsad. Vi kan utan problem diskutera för och emot i frågor om det ska vara tillåtet att publicera pedofil pornografi eller uppmana till mord, och ifall de lagar vi har är korrekta — men yttrandefriheten ger oss aldrig i sig rätt att bryta mot de lagar och regler som existerar och vi kommit överens om. Det är helt enkelt fel att uppmana till mord på Lars Vilks, och det bör verkligen inte vara annorlunda. Denna begränsning är nog nästan alla av oss överens om — och det är inte en fråga om censur eller begränsad yttrandefrihet.

Att yttrandefriheten bara innebär full frihet att diskutera principfrågor med avsikten att komma överens om gemensamma lagar, regler och etik — detta var en gång en självklarhet. Möjligen har vi blivit så vana vid och bortskämda av vår grundlagsstadgade yttrandefrihet att vi blivit hemmablinda för yttrandefrihetens principer. För vem tror egentligen på fullt allvar, med lite eftertanke, att det är en fråga om ”yttrandefrihet”  att kunna mobba sina klasskamrater och skrika hora efter en tonårstjej?

Eller för den delen att på ledarplats i DN uppmana till mord på Lars Vilks. Kan Vilks själv eller hans anhängare förklara varför det inte är okej?

Uppdat kl. 10.30: Vilks har varit inspirerad av Jyllands-Postens Muhammed-karikatyrer. Ett stort problem är dock att JP haft full respekt för kristna känslor; att publicera Jesuskarikatyrer skulle ha väckt ett  ”ramaskri”. Och hur förhåller man sig till en av dagens nyheter? Turister dömda för Buddha-fotografier.
Kl. 12.05: DN om Konstnärer stöttar Lars Vilks. SvD om samma.
Kl. 14.30: Och för den delen, har inte också Nässjöborna sin yttrandefrihet…? Somaliska skolbarn i Nässjö hemma efter hot.
30/8 kl. 19.10: SvD:s konstexpert: ”Helt korrekt att slänga ut Vilks”.

Annonser
Posted in: Krönika